Ett gott skratt förlänger livet...

Historien om historien (min version)

Det första BRA skämtet jag kan minnas är från när jag är ca 4 eller 5 år gammal, och var elakt riktat mot mig. Men det är inte självömkan det handlar om här, utan om upptäckten av skämtets enkelhet och glädje.
Familjen, tillsammans med min farbror, stod vid en dammig liten grusväg någon stans i Sverige då plötsligt en stor lastbil dundrar förbi. Som liten kille fascinerades man av lastbilar. Deras storlek, fart, motorljud, ja ALLT, och att den nu kom på denna lilla grusväg, där jag var var ju toppen. Lastbil på nära håll så att säga. Flaket på lastbilen var i 3 våningar och grymtande och nöffande hördes från från grisarna, där flertalet stack ut huvudet och kikade på oss. "En grisbil!" var allt jag fick fram efter att dammet lagt sig och nöffandet hade tystats av i fjärran och jag drömmande stod och tittade efter den.
"Trillade du av?" frågade min farbror medan min far började skratta.
Jag fattade inte ett dyft. Vadå trillade av? Det gick runt i skallen på mig. Trillat av från vad? Efter att flera gånger fått upprepa samma mening till mig tröttnade min farbror på mitt förvånade "VA?" efter varje upprepning. Ett skämt för mig då var en, eller kanske några meningar i följd, eller kanske allra helst en Clown som trillade i något barnprogram i TV-rutan. Det var humor det. Jag kunde inte då koppla en enstaka händelse till en mening och få det till ett skämt. Min mor fick förklara för mig att frågan handlade om grisbilen och om det var jag som ramlat av från den, men då var min farbror långt bort tillsammans med min far, och säkert hade han redan dragit ytterligare roliga skämt, för sådan är min släkt.
(skämtet om grisbilen måste kommit från sketchen/monologen "Bunta ihop dom", skriven av Beppe Wolgers och spelad av Lars Ekborg i revyn "Klotter" som spelades på Maxim-teatern i Stockholm hösten 1968.)

Det fascinerade mig mycket då, och gör det fortfarande, att en sådan enkel fras, på bara 3 ord, "Trillade du av?", kan vara så roligt, för det var dom ju, bara den levererades vid exakt rätt tillfälle.


Skämt utan kunskap!

Som barn berättas ofta enkla historier :
- Vad är det som är blått och åker upp och ner i en buske i skogen ?
- ????
- Ett blåbär som åker hiss!


Det är väll troligast så att det hela är så osannolikt att för ett barn blir det roligt. Det är begripligt konstigt helt enkelt. För en vuxen blir det mest irriterande eftersom det är en omöjlig fråga att svara på då det just är osannolikt.

För barn brukar dock ett ord räcka. Ord som "Bajs" och "kiss" är ju väldigt populära. Själv brukar jag när folk börjar bli trötta eller på annat sätt tunga i huvudet p.g.a. något dom druckit titta på dom och säga "cykelpump", eller ibland "kylskåp". Ofattbart ofta lockar det fram stora skratt, och speciellt om det är redan fnittriga unga tjejer. Tanken är väll just att ingen räknar med att ord som dessa ska sägas just vid det tillfället.

Två elefanter var ute och flög då den ena plötsligt säger:
- Men vi kan ju inte flyga !
- Det gör inget, sa den andra, för min mamma har en korvkiosk.


Vi tar en till då vi ändå är igång.

En Åsna stod i lastutrymmet på ett fraktflygplan någonstans över Medelhavet då det plötsligt blev motorhaveri och planet börjar störta. Detta gjorde inget för Åsnan kunde inte simma.

Personligen kan jag inte alls se det roliga i dessa två historier, endast möjligen möjligen just det mycket överraskande slutet i dom. Ni får väll testa dom och rapportera till mig hur mycket promille det krävs innan dom blir roliga.


Skämt kräver mycket kunskap!

För några år sedan satt jag framför TVn och såg en dokumentär om ett steppfolk i Afrika och där man fick följa en stam och deras leverne. Under en vandring med Tv-Teamet började dom två männen som guidade och som kom från stammen berätta öppet om dittan och dattan. Snart kom också skämtlynnet fram och med det också en historia.

En man hade tankar på att ta sig några fruar och vallade därför sina jord med grisar till grannbyn. Väl framme berättade han sitt ärende för byns hövding och blev visad till kvinnohuset där han spenderade natten och delade säng med flertalet av kvinnorna. På morgonen insåg han sitt verk och hur många grisar han hade och flydde från byn.

En hel hel del kunskap kanske kan hjälpa till att tycka att historien är ens hälften så rolig som dom två stam-medlemmarna gjorde där dom satt och vred sig av skratt framför kameran. Tror dock föga att Tv-Teamet ens krökte på mungiporna.
Man behöver troligen veta att det är helt okej med bigami. Man kanske också bör veta att en kvinna är lika mycket värd som en gris. Om historien blir roligare vet jag inte, men att jag inte skrattar åt den, inser jag, beror på min totala kunskapsbrist i dess kultur.

"I'd give my right arm to be ambidextrous."

En av dom första "bildade" skämten jag lärde mig. Att sedan kunna den på engelska toppade ju lite extra ansåg jag då jag lärde mig den.
Återigen säger det föga till den som inte förstår huvudordet. Ordet "ambidextrous" är det engelska namnet på människor som kan använda både höger och vänster hand och jobba med. Nu blev det roligare?
Ett tankeexperiment är frågan som uppstår efteråt, om en enarmad person kan hävda att han/hon är ambidextriös då hjärnfunktionerna för att utföra det ju fortfarande finns kvar, men den tanken lämnar vi då det här är skämt och inget annat vi snackar om här.


Skämt i nutidsorienteringens tjänst!

Kör som polisen. En i framsätet, sex i baksätet.

Detta skämt är det idag få som förstår, om man inte minns nyheterna från slutet av -90 talet (tror jag det var). Det var nämligen då som en prostituerad kvinna hävdade att hon hade blivit omhändertagen av 2 poliser. För att slippa åtal av dom 2 turades dom om att ha sex med henne i baksätet medan den andra av dom körde runt i Stockholm. Minns tyvärr inte hur det hela slutade, men skratten från skämtet har för länge sedan klingat av.

Det gick mycket skämt om "Comviq-frisyr" ett tag. Ofta innefattade det kändisar, att dom hade just sådan frisyr. Redan idag, och förhoppningsvis om ytterligare några år till, är det skämtet helt borta. Det hela associerar till Mobil abonnemangs företaget Comviqs dåliga täckning, och användes som smeknamn på "frisyren" på män som börjat tappa håret. Dom olika kändisarna som figurerade i skämten varierade också, men då flera av dom inte idag är kändisar längre skulle ett sådant skämt helt förstöras p.g.a. kunskapsbristen hos åhörarna. Troligen kommer skämtet tillbaka om några år, men då med ett annat företags namn och med andra kändis-namn.

- Vet du vilken grupp som spelade på Estonia när det sjönk?
- Nej !
- Bröderna Djup!


När Estonia sjönk mellan Sverige och Estland med många dödsfall, främst svenskar, kom det efter en kort tid en del makabra skämt. Inget av dom mig veterligen syntes i media då sorge-processen fortfarande pågick för dom anhöriga till offren i Estonia-katastrofen. Vi andra försökte greppa om det oerhörda tragiska som hänt, kanske delvis genom dessa skämt. Att det blev en grov och rå ton på skämten kan ha samband med det vid samma tid (detta är vad jag upplevde i tidsperspektiv och inget exakt datum) var vanligt med dom rätt råa "Barnskämten".

Alla barnen tittade in i mikrovågsugnen
utom Knut
han tittade ut.


Varför denna råhet hade dykt upp i skämten kan delvis bero på att samhället också genomgick en "tuffhets" attityds förändring. Tror att det några år tidigare som Hipp-Hopp och Rapp verkligen fick fäste och kom till Sverige. Dom 2 musik stilarna är väll dom som förknippas mest med gangster mystiken och den kultur som finns runt det. Detta kan vara en anledning, men knappast den enda.



Norrmännen är inte ensamma dumma idag!?

Norge-historier upplevde jag var populära under 80-talet. Skämten berättade om dråpliga episoder om hur norrmän gör bort sig eller blir lurade på barnsligt enkla sätt, allt för att visa på Norrmännens dumhet. I slutet av 90-talet kom blondin-skämten och byggde i mångt och mycket på samma princip. I vissa fall var det samma skämt, enda skillnaden var att norrmannen nu var utbytt mot en blondin. Från USA påstås det att innan blondinerna var "negrer" dom dumma i berättelserna. Från Tyskland hade dom andra "dumma" i sina berättelser. Överallt i värden berättas troligen historier som dessa, alla med olika namn på dom "dumma". För visst är det så att det också finns "Sverige historier", fast dom berättas i Norge. Enda tråkiga med det är väll att i en undersökning som gjordes bland barn och ungdomar var Svenskarna så dumma att dom verkligen trodde på historierna, till skillnad från dom Norska barnen som visste att historierna var påhittade.

- Vet du varför norrmännen inte kan skriva grattis på tårtan?
- Nej!
- Dom får inte ner den i skrivmaskinen.


Bellman historierna byggde lite på samma sak, nämligen dråpliga händelser där Bellman visade sig vara den "udda", dock ofta så att han går ut som "segrare". Detta är skillnaden i dom berättelserna. Bellman i Bellman historierna har jag hört är just vår hyllade och kände Carl Michael Bellman. Vissa av historierna är också från denna tid och är på sätt och vis en hyllning till denna vår mer kände tonsättare. Och visst är det väll lite hissnande att tänka sig att vi idag skrattar åt samma skämt som dom gjorde på slutet av 1700-talet då Bellman levde.

Det var Bellman, Norsken och Tysken som skulle se vem som kunde stå ut längst tid inne hos geten i ladan.
Först gick Tysken in. Efter 10 min kommer han ut, kippandes efter luft och beklagar sig över stanken.
Sedan går Norsken in. Efter 15 min kommer även han ut, kippandes efter frisk luft och klagar över getens lukt.
Sist går Bellman in. 10 min går, 15 min går, 20 min går. När 30 min har gått kommer geten ut och bräker:
- Bellman fes!



Har du synpunkter på texten får du gärna skicka några rader till mig på adressen fun@axplock.com

Skriven av

Torgny

Handling

Vad är ett skämt?

Min personliga syn på historier och skämt och deras utveckling och nyanser i och på samhället.
Kan inte säga att texten bygger på fakta eller massa häpnadsväckande upptäckter, utan texten ska ses som en liten "så här tycker jag och det beror på att..."-berättelse.
Dom tidsperspektiv som nämns i texten då jag hävdar att saker har inträffat samtidigt måste tas lätt på då det kan vara missvisande. Men det är tidsuppfattningar jag anser mig ha upplevt.

Håll till godo och se det som underhållande läsning.